nothinggoldcanstay

Ett soligt Bombay och ater igen soligt! Praktiken har borjat och den ar i Bombay, fast jag kan inte pasta att den har borjat riktigt an! Men nagra timmar i solen med en bok och gott sallskap gor inte sjalen olycklig, ganska fridsamt faktiskt! Att fa se en glimt av havet ger lite extra frihetskansla, en kansla som ibnland saknas, friheten att fa strosa omkring ensam. Nar vi ar ute och garbrukar jag ta taten och latsasatt jasg inte har nagon bakom mig, latsas astt jag strosar alldeles sjalv bland rikshor, bilar, tiggare, fattiga, rika och butiker.

Fran balkongen har i Bombay pa femte vaningen kan man se havet om man tittar at hoger, blickar men nerat ser man skymtar av gatan mellan grenar och blad fran traden som smyckar trotoaren, trad med grova stammar och slingrande rankor. Dagen idag har mest gattat till lasning i solskenet pa balkongen, rena rama semesterstamning har det varit och jag ska inte ljuga och saga att jag inte har njutit av det, drack min forstqa kopp kaffe sedan jag kom hit ocksa, guldkant pa tillvaron!

Igar pa vagen hit akte vi forbi Bombays soptipp. Nedanfor stannade vi och besokte en skola, barnen satt och malade med kritor nar vi kom och jag sa de fa ord jag kan pa Hindi "Mera Nam Gabriella Hei" och insag att mina sptakkunskaper maste gora en drastisk vandning, jag kommer snart att trottna pa att anvanda kroppssprak hela tiden. Barnen var otroligt sota och inte alls lika intensiva som Poona barnen som vi har till grannar "dar hemma"! Forhoppingsvis har jag lart mig nagra mer ord innan vi aker tillbaka till soptipen i veckna. Ser fram emot att se de leende och skrattande barnen igen, de med och de utan tander!

Flickan pa vaning fem i Bombay halsar!